Det medeltida Jämshög

Detta är en omarbetad artikel av den som publicerades i Kyrkhult hembygdsförenings årsskrift 2015.

Av GÖRAN MENDYS

Många har vi varit som försökt tränga ner i Jämshög tidigaste historia. Själv har jag i över 20 år letat efter belägg på när byarna i Jämshögs socken började ta form. Jag kommer här att redogöra för en del av min forskning.

Svårigheten att finna historiska dokument beror på flera orsaker. För det första brände svenskarna staden Vä där man förvarade alla dokument. För det andra berättade en arkivarie på Köpenhamns Rigsarkiv att man i slutet på 1800-talet hade en utrensning av äldre dokument eftersom man hade platsbrist samt en utrensning på 1960-talet där det ska ha slängts en del äldre handlingar som var i dåligt skick och som hade med Villands härad att göra.

Kopia på Drottning Magretes gåvobrev år 1383 på nuvarande Kyrkhults socken.

Det tidigaste belägget som berör norra området av Jämshögs socken är en avskrift från 28 mars 1598 av ett dokument skrivet den 28 oktober 1383. Dokumentet återfinns i Diplomatarium Danicum R4 B2 nr 395 och det sägs att Absalonem Kættillssen ha fått Örken i Villands härad av drottning Margrete i gåva. På en karta som finns i boken Kartor över det medeltida Sverige och dess ortnamn utgiven 1967 visas ett ganska stort område i nordöstra hörnet av Skåne som betecknas Konungs Ödhken. I ett annat dokument från år 1411 nämns gotzs liggende i Glymakre sokn i Gythingehæret, hwilkit kalles konings øthken. Detta visar att Konungs Ödhken betecknade ett område som gällde både i Göinge härad och i Villands härad. Södra delen av Jämshögs socken var vid denna tid bebodd och det fanns flera gårdar så det bör ha gällt den norra delen av Jämshögs socken. Tyvärr finns inga byar omnämnda här. En forskare skriver till mig angående detta dokument att det som står i ingressen till nr 395 är tydligen ett långt senare tillägg. I sammanhanget talas om en avskrift daterad 22/3 1593. Det är förmodligen vid det tillfället som sockentillhörigheten har preciserats. Av det kan man inte dra några slutsatser om var gränserna för socknen, eller Örken gick 1383, än mindre om var de gick ursprungligen. Detta skulle betyda att det var dålig eller ingen kontroll alls på befolkningen och gränserna i norr. Däremot har en annan forskare jag talat med sett en originalkarta i Köpenhamn som lär vara från 1300- eller 1400-talet. Kartan var mycket stor och bland annat minns forskaren att Rönås fanns med.

Omkring denna tid finner vi också Hörneborg. Detta har redovisats tidigare i Vår Hembygd och syftet kan vi bara spekulera i och det finns flera olika påståenden. Den nämns första gången år 1624 i prästvisitationen över Jämshög och kallas Hiörne borrig. Jag liksom flera forskare har tolkat detta som att det kan ha varit Hjärneborg. Detta kommer sig av att det ligger en by åt sydost, intill Mörrumsån som heter Härnäs. År 1512 hette denna by Hierrenes (Hjärrenes) och år 1555 hette den Hörnanäs. Den svenska adliga släkten Hjärne ägde gårdar strax norr om Kyrkhult och även i byn Gränum och Rösjö. Mellan åren 1332 och1360 tillhörde detta område Sverige och släkten kunde enkelt förflytta sig mellan Småland och Blekinge och de kan ha använt denna borg för övernattning.

Biskopens laxgård

Nästa gång det finns omnämnt något är den 2 augusti 1529 när några bönder som bor utmed båda sidor om Mörrumsån vandrar ner till biskopens laxgård och slår sönder den eftersom den hindrar laxen från att ta sig upp i ån. Detta gick givetvis till domstol och dokumenten återfinns i Köpenhamns rigsarkiv. Omnämnda är Bent i Hallandsbode, Jappe Pege i Angismaale, Jens i Ebbemaale, Jens i Skrubbebo, Age i Röseholt, Nisse i Hinseholt Gemsiö sochen samt Peder Larsen i Öelbadh, Eskil i Kogekulla, Nils Bondesen i Susekull, Peder Nilsen og hans son i Agetorp, Peder i Botorp (från Asarums socken).

Domstolshandling från år 1530 därbyar och personer omnämns.

Ingen av dessa bönder infann sig i tingsrätten under de fyra tillfällen som målet skulle behandlas så den 16 januari 1530 förklarades de för fredlösa. Den 3 juni samma år skriver kungen att de ska plikta 3 mark vilket var mycket pengar samt att de skulle ersätta för den skada de gjort. I oktober månad klagade Biskopen att han inte fick in den ersättning som han var berättigad till. Tyvärr återfinns inte några dokument om hur detta slutar.

Gränstvister

Att det i äldre tider var mycket stridigt om gränser var vanligt. Det gällde såväl mellan länder som mellan byar och mellan gårdar. Därför är ofta dessa dokument sparade och ger en bra inblick i historien. Några gränstvister som berör Kyrkhult är gränsen mellan Holje, Snöfleboda och Kärrabol. I Holje byakista finns en avskrift av ett protokoll från år 1534.

Omnämnda i detta dokument är Mattis Nielsen i Kiähult, Erik Jeppsen i Kiähult, Jon Sibbesen i Kulla, Jon Erlandsen i Liungryda, Erick Matsen i Holje, Jakob Krog i Snöffleboda, Pella i Kåraboda, Eskil Brund i Kiälleboda. Vilken by som är Kiähult går just nu inte med säkerhet att säga men det kan vara Källeboda eller Kärrabol eftersom det är gränsen vid Kärrabol och Hullingaryd som anges. Man kan bland annat läsa följande:

Erick Jeppsson dersammastädes (Kiähult) at hans fader för honom sagt, att hans faderfader var med att gå markaskiäl från Hästabäck Stockabro, hvilken ligger imellan Hollje by oh Snöfleboda der den till gamall furbokar som icke twistas om, der från till ån som…, der från åt till höjen kullen som 2ne stenar hobbe (hopsatta) som märket är, der från å Frodebro och sedan bäcken ned till Skyen sidan oh Skyesiön der en … nedsatt till märke, och der ifrån i det sydra bäck satt i.

 Jakob Krogh i Snöffleboda wandt at rätt marckaskiäl emellan Holje oh norra torparna är ifrån Hästabäck, Stockabro twart öfver åen til det Stenmärket i den Bäcken som ligger wäster om Kiyrkowägen til en liten bro som af en del kallas Klabrabro eller Frodabroen oh sedan neder i Skyesiöns sandt”

Genom århundradena har det vid ett flertal tillfällen fastslagits hur gränsen mellan Danmark och Sverige gick. En av de pålitligaste gjordes år 1555 och 1556. Dessa finns arkiverade i både det danska Rigsarkivet och svenska Riksarivet och de är inte helt identiska eftersom de tar upp olika detaljer.

Gränshandling år 1555 mellan Danmark och Sverige.

Den danska gjordes 1555 och tyvärr är den svårt fuktskadad i nedre delen och en del ord går inte att utläsa. Den lyder så här:

Fredagenn effther dominicam oculj vij Faurabo vorre thisse eptherne Mendt forre oss. Først massa leya paa astansmaala Bentt sonasonn paa Korabo. Oagha Vulff y faurabo, per bredtt ibidem. Oluff Nielson paa torsiøbo. Bentt persson y Viaholtt. Mattis olsenn y benttsko. oc Jens eskulsonn y Vylshulltt

 Thiisse forne viij mendtt suorre thiisse eptherne landmercker att haffue veriitt huldna. forre rett landemercke aff ariildetiidtt.

 Først aff Grødsiøsondtt. oc y Søndra enden y Stens siøan. therre aff oc y Nørrasuortta gyls aaes. oc saa y landamerckesbecken som løber y amyngæs aa. oc sydenn Nør op att aaen. och y lomabeck. aff lomabecbeck. oc y skiersiø bro aff Skiersøbro. oc y hiorttahullta bro. there aff oc becken nedher. tiill hiorttabro. oc samabeck nedher y hiorttasiø. aff same beck aff siøenn. y ghenn oc neder y Møra aæ

 Jtm sagde forne mendtt att the aldriigh hørtt Nogen thretta there om landamerckiitt. Er there o[c] en gordtt. kalles biældranes gor … … thend Danske grundtt oc e… mett saa møgenn iordtt som k…… skieppe landtt suorer tiill S….. [i]ngenn veidtt nar handtt byg…

 Den svenska gjordes 1554 och innehåller inga personnamn. Jag har fått tag på 6 olika versioner av den svenska och den ena lyder så här:

Gränshandling år 1554 mellan Danmark och Sverige.

aff Leergiöll och i Biörbäck och ret medtt Hoffmenne bygde haga, och i stora åen nedan före Biäldzanäss
aff same store åå och i Hiortegiöl
aff Hiortegiöll i Hiortesiö
aff Hiorasiö i Hiortebeck
aff Hiortebeck i Skiöldragiöll
aff Skiöldragiöll i Skiersehall
aff Skiersehall och i Lommemad och the ändes kindewaldz herade
Her Begynnes Landzeney mellan Alboo herrade och en part aff Sölffidzborgs och Hälsingeborgs län
frå Lommemads r… mott Siggeboda och i Märkisbäck
aff merkisbäck i Svartagiöllooss
aff Swartegiöllooss och i gridzesund

 I ett annat av dokumenten nämns i detta sammanhang att de danske byggt ett alewerne och ett humblamåla på den svenska sidan. De exakta geografiska lägena för detta anges inte.

Första kända kompletta jordeboken

Våren 2012 hittades efter över 10 års sökande en första jordebok äldre än den från år 1611 som varit den äldst kända och 2016 hittades det en från 1525. Ragnar Thomasson nämner en jordebok från 1584 i mycket dåligt skick och i Kyrkhultsboken 1965 står det att det gäller en ekstraskattemantalslängd från år 1584, men ingen av dessa har kunnat finnas. Möjligt är att det blivit fel på året 1584, eftersom jag har hittat ytterligare en jordebok från 1574 där en del av Villands härad finns med och som är i mycket dåligt skick. Denna är tyvärr inte komplett och Jämshögs socken saknas helt. Den är i lösblad och sidorna i fel ordning så möjligt är att någon tagit dessa och att de kanske ligger arkiverade i ett annat arkiv där Ragnar Thomassons uppgifter kommer från.

Jordebok från 1563

Nu har det alltså hittats en komplett jordebok över Jämshögs socken som är så gammal som från 1563, alltså 48 år äldre än den tidigare kända från 1611. Tilläggas kan att det nämns några byar under Jämshögs socken som ännu inte har identifierats. En avskrift finns i menyn under Jämshög. Jordeboken från 1525 innehåller endast de större byarna.

Det intressanta är att de byar vi omnämnt tidigare inte omnämns här, men det kan finnas en förklaring. Under första hälften av 1500-talet ökade befolkningen kraftigt och det bildades flera nya gårdar. Ibland kunde dessa gårdar finnas till i flera år innan de upptäcktes och fördes in i böcker. Ett sådant exempel hittade jag i Ysane socken där fogden skrev att när han red från en gård passerade han en gård som var ny och inte fanns registrerad. Det var även så att nya och mindre gårdar ofta fick flera års skattefrihet för att kunna växa. Dessa togs då inte upp i jordeböcker. De byar som låg utmed Mörrumsån var tydligen mycket små och säkert också mycket beroende av laxen för att överleva. Detta kan förklara deras ilska mot Biskopens laxgård.

Vi kan med säkerhet säga att förutom dessa byar i jordeboken så finns det ett flertal till men som av olika anledningar inte tagits med.

Rönås som står först i jordeboken och som vi nämnde i inledningen fanns med på en gammal karta, finns även med i ett bevarat dokument från 3 april 1559 där Inger y Rönaas får sköte i gården. Av dokumentet får man ut att det sannolikt är i samband med att Inger gifter sig. Omnämnda är Oluff Skudd ÿ Hissilholt, Mass Aagess ÿ ibid tillsammans med fyra vittnen.

Sjuårskriget

År 1563 utbröt ett krig mellan Danmark och Sverige. Det finns inte så mycket dokumenterat om detta och det som finns berör hela socknen.

År 1564 var de svenska trupperna i Blekinge och den mest kända händelsen är Ronneby blodbad. Från Ronneby red de sedan via Karlshamn och Sölvesborg till Jämshög och vidare in i Sverige. När de passerade brände de alla gårdar de passerade och även Jämshögs kyrka. Vägen de tog ska ha varit via Boa, Jämshög, Holje, Kärrabol, Kyrkhult och Farabol. Hur mycket som låg strax utanför vägen som brändes är inte heller kartlagt. En del påstår att hela Jämshögs socken brändes men detta är inte sannolikt.

Kriget slutade 1570 men befolkningen var mer upptagna över att bygga upp sitt eget än att renovera upp kyrkan. I mars 1575 bestämdes att en del av skatten från korntionden skulle användas under två år till att rusta upp kyrkan så att den kan användas igen. Befolkningen hade det mycket svårt det närmaste decenniet efter kriget. Man införde även ett förbud som endast gav städerna rätt till att sköta handel efter att Sölvesborgs borgare klagat. Detta gjorde det ännu svårare för befolkningen. I ett dokument läser vi att efter byens brand endnu ikke er komne til den formue, at de kunne bespise landet. Eftersom alla skulle handla i Sölvesborg tog maten slut. Kungen svarade med att de åter skulle öppna upp Pukaviks hamn så att de kringliggande socknarna skulle kunna handla där och nämner då bland annat Jämshögs socken.

Hyldningsbrev

När en kronprins föddes skulle alla socknar ge en Hyldning och trohetsed till denne. Den 5 april 1584 skrev flera jämshögsbor på en Hyldning till Christian IV. Det finns 21 personer omnämnda.

Hyldningsbrev för Jämshögs socken år 1584

Her Lauritz Jenssönn
Lauritz Budmerenn Hullie
Jens Truidsen Gemsiö
Pelle Pedersönn Skelsholt
Lauritz Nelsönn Budmerstorp
Niels Pedersönn Grenim
Suend Morthenss ibid (Grenim)
Per Benssön Kaarrebo
Jep Gunde Röden
Tuve Pederssön Gemsiö
Herman Pederssön Tommekulle
Jon Rasmissön Veyeholt
Jens Budmerssön Grenim
Knudt Olssönn Gemsiö
Lauritz Skredere Gillerun
Jep Aagessönn Hullige
Aage Jepssönn Liungery
Jens Sort Nybegdenn
Mas Anderssön Pebebo
Anders Jenssön Röeholt
Aage Brun Hullige

Tyvärr är det ett glapp i dokument mellan 1584 och 1611 när det gäller norra delen av Jämshögs socken. Några få dokument om gränstvister finns bland annat. Det finns säkert ännu mer skatter än dessa att finna i arkiven samt att gå in på djupet i de handlingar vi redan funnit. Vi kan sannolikt se fram mot mer spännande läsning framöver från olika hembygdsforskare.