Tankar och teorier kring Hörneborg i forna Jämshögs socken

Av Göran Gunnarsson Mendys

Inledning

Norr om Kyrkhult ligger en ruin kallad Hörneborg. Den omnämnes första gången år 1624 i prästvisitationen över Jämshög. Texten lyder så här: Även så finnes där en sjö i socknen, som kallas Hörnsjön. På en halv mil nedanför gränsen kan man vid stranden skönja att det skulle ha varit en befästning som kallas Hörneborg (i orginalet står det Hiörne borrig) men det ser mera ut till att ha varit en rövarkula. Intill sjön ligger det också en plats som kallas Gillesbo där man menar att ladugården till den lilla befästningen ska ha legat. En sten som ligger intill Hörneborg kallas Kongshallen av befolkningen vilken också menar att borgen byggts i gammal tid då det var krig mellan rikena.

Det har under många år diskuterats vad borgen har haft för syfte och när den har byggts samt vem som har byggt den. För att inbringa lite klarhet i alla teorier så ska jag studera de fakta som finns samt vilka teorier som då är möjliga.

Stavningen av namnet

Idag heter platsen Hörneborg men det har inte alltid varit så. År 1624 kallades borgen Hiörneborg. Förr uttalades i som j och det hette då Hjörneborg. En annan by som ligger åt sydost intill Mörrumsån är Härnäs. År 1512 hette denna by Hierrenes (Hjärrenes) och år 1555 hette den Hörnanäs. Man kan tydligt se släktskap i namnet. Bokstäverna ö och ä är mycket lätta att förväxla. Förr så fanns det inga bestämmelser på hur ett namn skulle stavas utan man stavade det som det lät. Man kan därför inte med säkerhet säga att Hörneborg stavades med ett ö utan det kan mycket väl vara ett ä som i Hjärrenes.

Åldersdatering

Den 17-18 april 1997 gjorde arkeologen Anders Ödman en viss utgrävning av borgen. Vid ett prov tagen under vallen var åldern mellan åren 1030-1250 och på borggården mellan åren 1290-1420. Man kunde också visa på att anläggningen förstörts genom en brand.

Vem har byggt den?

Man måste ställa sig frågan, vem kan och behöver en sådan här anläggning? Givetvis kan kungen och hans närmaste ha stått för detta men det finns andra. Det fanns flera släkter som sysslade med handel och det var i deras intresse att tryggt kunna frakta sitt gods utmed vägarna. En handelssläkt som hade intresse i dessa regioner var Hjärne. Hjärnesläkten hade sin huvudgård i Blidingsholm norr om Ryd och var främst sysselsatta inom handeln. Huvudvägen från Värend i Småland och söderut gick över Kyrkhult via Holje till Jämshög där vägen delade sig. En väg gick till Skåne och hamnen i Åhus och en väg söderut till Elleholm vid kusten. Om det är Hjärne som har byggt borgen skulle den kunna heta Hjärneborg vilket vore logiskt med tanke på det jag tidigare skrev om namnskicket. Borgen skulle kunna användas bl.a. till omlastningsplats därför att vägen delades åt två håll efter Jämshögvilket förekom vid denna tid[1]. Beroende på om godset skulle till hamnen i Åhus eller till Elleholm så hade man här möjlighet att mötas upp och fördela godset och färdas tillsammans ner.

Anders Ödman tror att det varit en skattlada och då bör den vara byggd av kungens närmaste män. Han grundar denna teori på jämförelse med andra liknande byggnadsverk i norra Skåne utmed gränsen. Jag menar däremot att man måste titta utmed den väg man använde och att man då måste studera hur det såg ut i Värend och söderut. Anledningen till min uppfattning är att denna trakt inte hade så mycket med norra Skåne att göra men att man hade goda kontakter med smålänningarna. Detta kan man tydligt se därför att trots det var krig ofta så fanns det lokala fred- och handelsavtal mellan bönderna över riksgränserna. År 1342 fick Växjö köpstadsprevilegium vilket sannolikt var en följd av att Blekinge och Skåne blivit svenskt[2]. Detta skulle främja handeln ner till bl.a. Blekinge och antalet transporter har säkert markant ökat under denna svenskperiod.

När är borgen byggd?

Här finns många aspekter att titta på. Mellan åren 1332-1360 tillhörde detta område Sverige och det fanns inga tullar. Hjärne hade då betydligt enklare att frakta utmed vägarna och skulle alltså under denna svenska tid ha kunnat anlägga denna borg för att där kunna samla ihop alla transporter och på så sätt färdas tryggare. Sannolikt har Hjärne under denna svenska tid köpt eller fått några gårdar i Jämshögs socken. Dessa var dock enligt ett pantbrev år 1420 belägna i södra delen. Två gårdar var belägna i Gränum och en i Rösjö[3].

När och varför försvann borgen?

Det finns ett flertal möjliga orsaker. I och med att borgen försvann genom en brand så är det lätt att man tror att det antingen skett av misstag eller att någon bränt den. Om det skett av misstag är det rimligt att anta att man borde byggt upp den igen. Om någon däremot bränt den kan det ha varit av två orsaker. Den ena orsaken kan vara att borgen inte användes och att någon av misstag brände den och då hade den inte byggts upp igen. Den andra orsaken kan vara att någon ville sätta stopp för borgens användning p.g.a. konkurrens. Detta kanske låter långsökt men år 1383 fick Axel Kieldsen (stavas ibland Absalon Kettildsen Krogos död mellan åren 1405-1405) just detta område i pant av drottning Margarete[4].

Axel Kieldsens (gift med Katarina Eriksdotter död mellan åren 1417-1421) dotter Katarina var gift med Axel Pedersen och när Katarina dog efterlämnade hon efter sig gårdar i bl.a. Villands härad som hon dessutom innehade som pantlän[5]. Katarina Eriksdotter ägde inget i Villands härad men det gjorde Axel Kieldsen så Katarina har ärvt godset ifrån sin fader. Axel Pedersen och hans hustru Katarina Axelsdotter fick ett flertal barn som också hade intressen både i Villands härad och i Listers härad. De stärkte hela tiden sin position som ledande inom riket. När  Axel Pedersens syster dog så gifte sig hennes man Niels Svensen Sparre om sig med Märta Jonsdotter Hjärne[6]. Man kan av detta se att både Axel Kieldsens och Hjärnes släkt hade intresse i detta område och att man därför gifte in sig i varandras släkte till slut för att trygga fortsättningen.

I mitten på 1300-talet spred sig dessutom en agrarkris genom hela Europa. Denna nådde även fram till dessa trakter. Ett flertal byar blev öde och man kan tänka sig hur handeln avstannade. Om borgen har varit vid bruk vid detta tillfälle så är det också tänkbart att den tappade sin funktion och att den övergavs.

Sammanfattning

Jag finner det mer sannolikt att släkten Hjärne anlagt borgen under den svenska tiden, åren 1332-1360. Borgen har använts till handelssyfte d.v.s. att trygga färden och ev. en omlastningsplats för vidare transporter söderut. Att borgen försvann ser jag två alternativ till. Den första att agrarkrisen gjorde att handeln avstannade och att borgen inte behövdes längre och det andra att Axel Kieldsen stoppade borgens användning ur konkurrenssynpunkt. Jag tror dock att den agrara krisen var anledningen till borgens upphörande.

Källor

Äldre Svenska Frälsesläkter (ÄSF) utg. av Riddarhusdirektionen

Milton, Hans. Listers och Sölvesborgs historia. Utg 1994

Stenholm, Leifh. Ränderna går aldrig ur

Blekingeboken 1964

Diplomatarium Danicum

 

[1] Stenholm, Leifh. Ränderna går aldrig ur s.141

[2] Stenholm, Leifh. Ränderna går aldrig ur s.141f

[3] Blekingeboken 1964. Larsson, Lars-Olof. Ett medeltida godskomplex i Blekinge

[4] Diplomatarium Danicum  R4 B2 nr. 395. I ingressen till den latinska texten så sägs det att det gäller Konings Öthkens land” i Villands härad i Jämshögs socken. I den latinska texten omnämns dock inte Jämshög men det är sannolikt Jämshög eftersom det är den enda socknen i Villand som gränsar mot riksgränsen och har sådana skogsbygder att den kan kallas för Örken.

[5] ÄSF s.273

[6] Milton, Hans. Listers historia s. 161

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.