1618-1648 Jordeböcker & Böteslängder

Jämshögs socken

Jordeböcker

Böteslängder
m fl
1618 – 1648

Transkriberat av Ingegerd och Rune Gunnarsson, oktober 1996

ARKIVMATERIAL FRÅN RIKSARKIVET I KÖPENHAMN

Från Statens Arkiver, Rigsarkivet i Köpenhamn, har vi rekvirerat 2 mikrofilmer med nummer M 18-806 och M 18-807. De berör huvudsakligen 1600-talets första hälft, fram till Roskilde-freden 1658, då Sverige erövrade Skåne-Blekinge från Danmark.

Filmerna innehåller ett antal jordeböcker för Sölvesborgs län, vari även ingick Jämshögs socken. I filmerna finns också ett antal längder, ungefär motsvarande svenska saköreslängder samt fastighetsöverlåtelser, med angivande av de belopp, som inbetalats till Danska Kronan.

Vi har gjort utdrag ur dessa två filmer på allt vi funnit om Jämshögs socken. Att allt verkligen kommit med, det kan vi inte garantera. Filmerna baserar sig ju på cirka 350 år gamla handlingar eller mera, och de är skrivna på gammel-danska. Vi kan därför ha råkat förbise både enstaka fall eller enstaka personer. Det finns personer och ortsnamn, som är svårtolkade, och de kan tolkas olika i olika längder. En listning av de datalistor vi gjort upp över person- och ortsnamn i jordeböckerna kan dock ge en vägledning, då samma person – med olika stavning eller uttal – dyker upp år efter år på samma plats. Man kan då identifiera olika tolkningar som i realiteten en och samma person, exempelvis Jennsenn, Joensenn, Joansenn.

Vad beträffar jordeböckerna, så tar vi endast med person- och gårdsnamn/byanamn, ej vad vederbörande betalt i skatt. Det skulle bli en alltför stor uppgift att ta med alla beskattningar. För att läsaren ändå skall få en uppfattning om den skatt, som uttogs, har vi kopierat filmens originaltext från jordeboken 1618-1619, och där kan var och en se vad skatt som uttogs. Siffertydningen kan vålla besvär, och här vill vi hänvisa till Hans Miltons bok: Listers och Sövesborgs historia (1994). Såväl boken som författaren själv har hjälpt oss med ett antal tolkningar, vilket f ö även gäller efterföljande saköreslängder och fastighetsöverlåtelser. Även Institutionen för Nordiska Språk vid Lunds Universitet har vi kontaktat för att få hjälp.

Vid avskrivningen av de akter vi funnit om Jämshög, följer vi ordningen på rullarna, och huvudsakligen kommer då först ett antal hemmansövertaganden (rubrik: Stedtsmahl) och domar/saköreslängder (rubrik: Sagsfalt). Sifferbeloppen har vi alltså försökt tolka med hjälp av Miltons bok, men vi lämnar ingen garanti för att allt är helt korrekt. Danska ord, som kan vara svåra att förstå, översätter vi första gången de förekommer. I vissa fall har vi ingen tolkning.

Ibland har vi lagt in interpunktering, som bryter mot originalskriften, detta för att förtydliga sammanhanget. Av samma skäl lägger vi in radbrytning, som ej alltid har sin motsvarighet i originaltexten.

Indtegt och Adgift Paa Officerer, Gaarders Landgilde Udi Sölffuidsborrig Slodts Lehn, Angaande fra Philippi Jacobi dag (första maj)Til philippi Jacobj daug 1655

Indtegt
Giemsöe Sougn, Gunder Joennsenns Gaard i Haagentorp giffuer Arligen til Officerer…. 2 Rixdlr

Kongl: May: Regenschab aff Sölffuidsborrig Lehn fra Philippi Jacobi Anno 1655 Och till Aarsdagen Igien Anno 1656

Pendinge Annammit till Stetsmahl och for gaarde at bordfeste

Suend Hansön af Randtemaale stedde (övertog) 1/8 aff samme gaard som hans Fader Hans Gummesön fra döde …..

gaff …..Penge 3 Rixdlr

Madts Öggesön aff Mörckemaale stedde Halfpard aff en Liden gaard Hand i Boor som Peder Öggesön fra döde …..

gaff ….. Penge 6 Rixdlr

Tröels Olluffsön i Alleboe stedde Halfpart aff den gaard Hand i Bor och Abraham Börnsön fra döde …..

gaff ….. Penge ½ Rixdlr

Haagen Jensön stedde ¼ gaard udi Pibeboe som Anders Jensön fra döde …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Olluff Bendsön den Halffue gaard i Lönnemahle som Hans fader fra döde …..

gaff ….. Penge 2½ Rixdlr ? Sk

Suend Germansön stedde 1/8 aff den gaard Bendtsboe som hans Moder opleed …..

gaf ….. penge 3 Rixdlr

Haagen Haagensön stedde Helften aff det Bool Kirckholt …..

gaff ….. Penge 6 Rixdlr

Olluff Esbiörnsön stedde ¼ udi Ormemaalen som hans fader for Hannom opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Anders Erichsön stedde den Halfue gaard Brödeholt som MadtsTommesön opleed …..

gaff ….. penge 1 Rixdlr

Suend Jensön Stedde ¼ aff den gaard i Grenum som Neels Carlsön for hannom opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Joen Erichsön stedde ¼ af den gaard Maaneskin som Hans Fader opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Gisel Lauritsön stedde ¼ aff den gaard Kompershulde som Anders Haagensön opled …..

gaff ….. penge 5 Rixdlr

Jenns Erichsön stedde en Hallff gaard i Giemshöi Sogn som Hans Moder opled …..

gaff ….. penge 1 Rixdlr

Neels Jensön Stedde ¼ aff den halffue gaard Mörkemaal som Hans Moder opled …..

gaff ….. penge 2½ Rixdlr

Örian Oluffsön stedde 1/6 aff den gaard Rösholt som Hans Moder opled …..

gaff ….. Penge 3 Rixdlr

Kield i Skrubbebo stedde ¼ aff den gaard Birckefald som Haagen sammestededts opled ….. gaff ….. penge 5 Rixdlr

Pendinge Annammet till Sagsfalt

Annammet aff Jens Haagensön i Rönholt som Nöd werie bod for Hand drebte en Loesgonger wid Naffn Haagen Pincker (?) som Hannom i Hans Egen gaard offuerfaldte och aff 15 Mand er frjkiend …..

Penge ….. 2½ Rixdlr

Olluff Trudsön i Kierebool affsonede for Blood Wide Hand begich paa Haagen i Kierebool …..

gaff ….. Penge 3 Rixdlr

Bend Erichsön i Hollie Begich Leiersmaal med Ellen Pedersdatter Ibm Hand …..

gaff ….. Penge 1½ Rixdlr

Hun Haffuer Aldeles Jndtes at wdgiffue

Jens Suendsön i Grenumb begongen Leiersmaal med Inge (Inga) Ibm Haffr ingen fer mustur (ingen förmåga att betala?)

Samma quindfolck Inge haffde eij Widre at kunna Wdgiffue end …..

Penge ….. 2 Rixdlr

Madts Bendtsön i Kiellebo affsonede for Slagsmaal hand giorde paa Jenss Ibm …..

gaff ….. Penge 2 Rixdlr

Kongl Mayt:s Regenskab aff Sölffuidsborrig Lehn fra Philippi Jacobi Daug ANNO 1656 Och till Aarsdagen igien ANNO 1657

Penge Annamet till Stedsmaal

Niels och Anders Nielsenn stedde dend Ringe Halffue gaard Lönnemahle som deris fader fra döde …

gaff … Penge 2 Rixdlr

Joen Lauridtsenn i Haagenstorp stedde den fierde part aff Birchenes gaard (Mörrum sn) som Joen Lauridtsenn fra döde och hand opled …..

gaff ….. Penge 7 Rixdlr

Gissel Larsenn i Komperskulde Stedde den Halffue gaard Brinkemahle (Mörrum sn) …..

gaff ….. Penge 8 Rixdlr

Annamet aff Anders Jennsenn och Jenns Andersenn for huar sin Halffiering aff Dallandsholt som Nise Truedsenn for dennom opled .….

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Stedet Aage Haagensenn en tredie part aff den halffue gaard Falsholt som hans Moder Orlin for hannom opled …..

gaff ….. Penge 3 Rixdlr

Stedde Börrie Jössenn dennd fierde part af den gaard Slaunes som hans broder Jenns Jösesenn for hanom opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Stedde Bent Erichsenn i Gaardgil Siete parten aff Gaaregille som hans fader Erich Persenn for hanom opled …..

gaff ….. Penge 3 Rixdlr

Stedde Ericher(?) Nielsenn dend fierde part Kula Land som Kirsten Suends for Hannom opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Stedde Mads Haagensenn 1/8 part af Erichstorp som hans Moeder Inger for hannom opled …..

gaff ….. penge 3 Rixdlr

Stedde Gisel Jennsenn 1/8 part aff Maaneskin som hans fader Jenns Suendsenn for hand opled …..

gaff ….. Penge 3 Rixdlr

Stedde Simon och Jon Jonsenn i Altiholt den ½ gaard Altiholt som deris fader Jon gied for demf opled …..

gaff ….. Penge 1 Rixdlr

Stedde Haagen Olsenn 1/6 af Bendtsboe som hans fader Olluff for hannom opled …..

gaff ….. penge 3 Rixdlr

Stedde Jon Jössesenn i Slaunes dend halffue part aff Byemale Som Suend Monsenn for hannom opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Stedde Jenns Poulsenn dend fierde part aff Gaselunde som hans fader Poul Jensenn for hanom opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Stedde Olluff i Dallandshollt fierde part aff Oma som Suend Suends for hannom opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Stedde Peder Hansenn i Löffuersholt dend fierde part aff Löffuersholt som hans fader Hans Persenn for hannom opled …..

gaff ….. Penge 5 Rixdlr

Indtegt Sagefald

Toer Suensenn i Aboremaale begich Leiersmal med Inger Gundersdatter aff Suerige, hand gaff sine börder …..

Penge 1½ Rixdlr

Samme Quindfolch haffde Aldelis ingen for mur nagen börder at Wdgiffue

Suend Nielsenn i Boe Ihielstach en dreng wid Naffn Oluff Haagensenn i Giemshög, er aff 15 Mand frij Kiendt, gaff till Nöduerge bod …..

Penge 4 Rixdlr

Suerker Bagge affsonede for Glammerij och blodwide hand giorde wid Giemshög …..

gaff ….. penge 3 Rixdlr

Erich i Gaardgöl affsonnede for blodwidde hand begich paa Suend Madtsenn paa Rönne …..

gaff ….. penge 3 ort

Haagen Hoeg i Grenumb affsonede for hand orläglig brende Potask …..

gaff ….. penge 1 Rixdlr

Penge Annammet for Drifft

Anammet Aff Abraham i Wilsholt for et lidet dreffte föll …..

Penge 1 Rixdlr 1½ (?) Sk

Kongl: Maytt Regenschab Aff Sölffuidsborrig Lehn Beregned fra Philippi Jacobi Anno 1657 Och thil Aarsdagen Igien 1658

Sagefald

Annomit aff Niels Madsön i Lönemaal Som Ihiel stack en Suensk dreng wid Naff Hagen Jensön i Sherslöff och aff 15 Mand bleff Kiend till Nödwerge bod …..

gaff ….. Penge 3 Rixdlr 1 ort

Hendrig i Hemmingsmahle affsonede for Hand slog Mads Ingemandsön Ibidm Nogen före Hug (någon liten förmåga att betala?) …..

gaff ….. penge 3 ort

En gaardmand Oluff Jennsön i Abormaale begick leiersmahl mot Ett lös quind folck wid Naffn Kirsten Toresdatder Haffde begge Ingen formur och Römbte till Suehrige

Drifft

Olluff i Bommerstorp paa sin quindes wegar Arffade epter Ola Mörck i Grenumb …..

gaff …..penge 3 ort

Suend Hansön i Boe Arffade Epter Sl: Oluff Mörck i Grenumb …..

gaff ….. Penge 3 ort
Beuiser och Lingsuinder tilhörrende Sölffuitsbs Rgs Beregnit fra Jacobi daug 1657 till Aars- 1658

(Bland mycket annat under detta avsnitt på ena filmrullen har vi funnit nedanstående tidsdokument – även bifogat i fotokopia längre fram – ur vilket vi gör utdrag. Inte minst värdefullt är dokumentet därför att det innehåller en lång uppräkning av skattepliktiga personer i Jämshögs socken. Då det rör sig om 6 – 7 år efter den senaste jordeboken på dessa båda filmer, kan uppräkningen i någon mån ersätta motsvarande i en jordebok eller mantalslängd.

Dokumentet är delvis mycket svårläst, och det kan ibland tyckas vara si och så med det språkliga sammanhanget. Men huvudbilden kommer otvetydigt fram.

Vid uppräkningen av personerna i Jämshögs sockens byar gör vi konstlade sidbrytningar, detta för tydlighetens skull. Likaså är fetstilsmarkeringarna våra egna).

Hagen Andersenn wid Öxene Sagförrer thill Listers Herrids ting och Jörgenn Knudsenn udi Elleholmis shriffr Giöre Witterligt det Aar epter Gudsbiurd 1658 den 9 April hit indenn for:e ting for os och tingmend fleere forrettelser frambkomb Erlige och wellagte karll Christen Hord Richsfougde till Söllisborrig slott och beuiste med efftershreffne kaldsmend (kan betyda uppbördsmän och/eller ombud) Nembligh Suend Jörgensenn udi Öxene och Peder Jennsenn i Nörre som wad derris Leedelade (?) betreffedt lougligen at haffua hid steffuit (instämt) all Kongl Mayts bönnder udi Ösene Sogen med otidögh Warsel derris Sandhedd at tillstaa. Noch Kaldsmend som haffuer steffuit alle Kongl Mayts Tienere udi Gammelstrup Sogen som er Peder Brun i Jerkerup och Peder Bendsenn i Gammelstrup. Noch kaldsmend Jenns Laurdsenn i Hossebye och Niels Jennsenn i Siretorp som haffuer Stefuit Alle Kongl Mayts Tienner udj Meelbye Sogen. Noch kaldsmen Gissell Olsenn i Hestery och Jacob Bagge udj Mörum som haffuer steffuit Alle Kongl Mayts Tienner udj Mörrum sogen. Noch kaldsmend Lauris Pedersenn i Grenum Hans Pedersenn Ibidem Niels Jennsenn i Hollie och Peder Olsenn i Lönemohle som haffuer Steffuit alla Kongl Mayts Tienner udj Giembssö Sogen och med alle for:e kaldsmende Mannds Led effter Laugen med 8:dhe daugs warsel at haffua hidsteffuit alla Kongl Mayts Tiennere i for:e Sogenes Restandherne at paaföre och deris Sanndhed att tillstaa. Da i Rett Legd for:e Christen Hord paa Berendt Meyer skriffuer till Sollisbourg Sloth Hans Wegne en Restanndh som bleff Lest Lydende ord fra ord som fölger.

Richtig fortegnelse paa alt huis Hans Kongl Mayts Tiener udj Listers herridh er skyldige och Resterer for Neruerende aahr fra Phillippi Jacobj 1657 till Aarsedagen igen 1658.

Öxene Sogen och Bye …..

Gammelstrup Sogen och by …..

Meelbye Sogen och bye …..

Mörumb Sogen och bye …..

Giemshög Sogen:

•Boe

•Jenns Peders, Roug fire skepper, buig (sädesslaget korn) Sex skepper

•Hanns Suerkersenn, Smör thou pund, Roug thou skepper, buig Suiff skepper

•Grenum

•Morten Lauredsenn, smör thou pund, Rug fire skepper

•Peder Jensenn, Rugh fire skepper, Buig thij skepper, skattekiör (kor – eller kött av ko – att betala i skatt) En

•Madts Jensenn, Smör fire pund, Rug thou skepper, Buig sex skepper

•Suend Jensenn, Smör thou pund, Rog thou skep, buig fire skepper

•Olluff Morck, Skattekiör En

•Peder Madsenn, Smör threi Pund, Rug fire skepper, buig Nij skepper

•Suend Jeppesenn, Rug thou skepper, buig 8the skepper

•Tor Pedersenn, Smör thou pund, Rug fire skepper, buig thij skepper

•Laurids Nielsen, gesterij fire march, Smör thrij Pund, haure En tönde

•Nesse i Schydsmahl, Smör thou pund

•Gisell i Nybygden, Smör En pund, bolgifftsnöd (nötkreatur – eller snarare kött av nöt – att betala i avgift, skatt, arrende, ordet är enligt Hans Milton ett lokalt uttryck) En

•Hagen i Erichstorp, bolgifftsnöd En

•Joenn i Tommerkulde, Smör thou pund, boelgifftsnöd En

•Gardgöl, Bommerstrup och Thommerkulde Rester skatte kiör En

•Hanns i Uglebo, Smör thou pund, boelgifftsnöd En

•Suend paa Gilerune, Rug thou skepper

•Joenn i Bommerstrup, boelgifftsnöd En

•Anders i Gaselunde, boelgifftsnöd En

•Hoogen i Gaardgöll, Smör En pund, boelgifftsnöd En

•Madts i Lönemahl, Smör En pund

•Hanns i Heimsholt, boelgifftsnöd En

•Bendt i Hallandsbo, Smör En pund thrii march

•Suen i Hierrnes, Smör En pd Aten march

•Niels I Schrubbeboe, bolgifftsNöd En

•Jenns I Mörrkemogle, Smör En pund

•Olluff i Soffeboe, boelgifftsnöd En

•Jenns i Maaneskin, boelgifftsnöd En

•Peder i Komperskuld, Boelgifftsnöd En

•Frende i Iseckmogle, Smör Et pund

•Störrie i Shrambsmahle, Smör En Pund

•Rösholdt, Schrubbebo och Gaselunde Rester Skatte kiör En

•Komperskuld, Ugleboe och Hallandsboe Rester skattekiör En

•Eskell i Spinckemogle, Smör En Pund

•Hollie

•Jens Bendsenn, Buig thou thönder

•Hagen Olsenn, Rug thou skepper, buig thou tönder

•Erich Bendsenn, Smör thou pund, Rug thou skep, buig thou tönder

•Peder Pedersenn, Rug thou skepper, buig En tönde

•Disse foreskreffne mend Udj Hollie Rester skath Kiör En

•Mogenns i Hemmingsmagle, Rug thou Skeper

•Jenns i Rösiö, Smör halffierdie pund, Rug fier skepper

•Joen i Lungery, Smör fire Pund, Rug thou skepper

•Nils i Röholdt, Rug thou skepper

•Giemshög

•Olluff Andersenn, Smör thou pund

•Bennd Jennsenn, skatte fire (tecken), Smör thou pund, haure En tönde

•Suerke Nielsenn, Smör En pund, Roug thou skepper, Buig Sex skeper, skath kiör En

•Niels i Kierreboell, Smör thou Pund

•Eskel i Kierreboel, Smör En pund Atten mark, bolgifftsnöd En

•Hanns i Löfferishold, boelgifftsnöd En

•Madts i Brödeholdt, skattekiör En

•Clemmind i Boefald, skat En Daller, haure En tönde (tönding?)

•Joen i Altiholdt, skat En Daller, haure En tönne, homble sex skepper

•Olluff i Brogemahle, Smör En pund

•Jenns i Killebo, Smör thou pund

•Gomme I Killebo, Smör En pund thou marck

•Mörbyeholdt, bolgifftsnöd En

•Kiellebo, Tosebo och Mörrboholt, Kiör En

•Hagen Pedersenn i Weieholdt, Bolgifftsnöd En

•Lasse i Birckefald, Smör halfander pund, boelgifftsnöd En

•Madts i Karebo, bolgifftsnöd En

•Jenns i Fareboell, Bolgifftsnöd En

•Aage Suendsenn Ibidem, bolgifftsnöd En

•Olluff i Bendtsbo, Bolgifftsnöd En

•Forsk:e Mend i Fareboell Rester skate kiör En

•Kield I Rönaase, boelgifftsnöd En

•Anders i Rönaase, boelgifftsnöd En

•Pelle i Slaanes, boelgifftsnöd En

•Rönaase och Slaanes Rester skatte kiör En

•Olle i Skihielmsholdt, boelgifftsnöd En

•Abraham i Wilshollt, kiör En

•Niels i Sletenn, boelgifftsnöd En

•Suend i Kullen, boelgifftsnöd En

•Suend i Biemahlen, Smör En pund

•Hogenn i Bishopmahle, Buig En skeppe

Christen Hordh tillspurde alla for:e Kongl Mai tiener som tilstede wahr, Udaff huad arsage di for:e opleste Resterende derris landgilde icke will wdlege, huilket dennom titt och epter er befallit. Her till at suare möte di fleste Kongl May:s tiener her i Herridet som opleste ehre, som bekiende otend(?) huar for:e Landgilde som fortegnilser omformeler Resterer och shyldig er. Huilket dij och gierne wille haffue wdlagt Nu som forrige Aaringar, mens Sigh högligenn beklager och wid derris Saligheds Eed Suor och bekrefftede at det dennom icke er Mueligt at di dette for:e derris Resterende Landgilde haffue kundit wdgiffuith. Forstformedelst denne store Miswex di Nestforgangen Sommer haffuer hafft baade Paa Koren och höe, Seden huis Reije (?) woren(?) (regnig vår ??) di haffuer hafft, och en deel kiöbt Thill Liffes föede och wederholdning, det haffuer dij maathe giffue till Rytternes heste der dij oprede till Rönnebye och igienn Ned drog till Sollisborrig, och ellers her uppe giffuit dennom baade höe och Koren till derris heste, i Mens dij laae der, och det förde baade till Christianstad och her i Lennit till kiöbstederne. Her forudenn haffuer dj giffuit mange Ander skatte till Krigsbrugith, Nemblig Tuinde gange giffuit heste till Armeen, tuinde gange Udmanderitdt Ryterne, giffuit och förtdt till Christiannopoll Exstre lam, gies, hönns, Kiöd och bröd, Udgiffuit Maannitskatt och andett Merre, Ja Jus nu haffuer stor Indquartering Soo at mange gaarde stor öde som en huar er witterligt och dij erbyder dennomb her strax med derris Nabo, som er beddes(?) tienerre at wille beuise, begierde deris widnisbyrd matthe tagis till forhör. Da frembstoed aff Öxene Sogenn Jenns Suensenn i Öxene, Brun Pedersenn ibidem, aff Gammelstrup Sogenn Laurits i Örlyck och Bennd Pedersenn i Köllinge, aff Meelby Sogen Peder Olsenn i Horsebye och Peder Knudhsen i Hörby, Aff Mörum Sogenn Pouell Skötth i Mörum och Madts Holgersenn i Wisköule, Aff Giemshög Sogenn Jenns Bendtsenn i Hollie, Jens Sibbesenn Ibidem, Eskell Olluffsenn i Grenum, och Madts i Lönnemahle, Huilke med opragte fingre Soer och Wed Sallighede Nendt, det sandhed at ware som for:e Konglig Mayts Tienner her for reten klager och foregiffuer som des mehr detth Heelle Land er witterligt, at di haffuer haft Saa Stor Miswext, och ellers af Atskellige krigsfolck saa er forarmmid och en stor deel öde, at di bemeldte Öerris Resterende landgilde icke kand wedgiffue, Ja mange gaaer och Teger derris bröd, och er Langt Elendiger end nogit menniske kand trou. Forbemelte Christenn Hord wahr begrröde(?) at foropleste Restenndh udj it tingsHuide matthe fatthis och det wider worris Engester for os giffue beskreffue Huilkit wi hannem icke weest at benegte at Soo udj Saandhed for inden tinge, booed och faart(?) er Som forskreffuit stoer Thil Widdherlighed worris Segnegter wnderteigt Actum vt Supra

Utdrag ur jordeböckerna för Jämshögs socken i Sölvesborgs, tidigare Kristianstads, län, för åren 1616 – 1651. Willands härad.

Enligt ingressen till 1618-1619 år jordebok har Jämshögs socken tidigare tillhör Kristianstads län. Förut åberopade Hans Milton säger också i sin bok, sid 248, att Jämshögs socken sedan år 1618 i administrativt hänseende tillhörde Sölvesborgs län. Samtliga jordeböcker, som vi funnit på filmrullarna – åren 1616-1651 – anger att Jämshög då tillhörde Willands härad, men Milton uppger, på samma boksida, att Jämshög övergick från Willand till Lister år 1639. I den långa ”klagoskriften” från år 1657-1658, som tidigare relaterats, anges Jämshög med ett antal andra socknar som tillhörigt Lister.

I jordeböckerna redovisas, under de i våra datalistor angivna åren, Jämshögs socken med dess byar och där boende skattepliktiga personer under Sölvesborgs slott. Utöver detta återkommer Jämshögs By och Gränum i slutet av varje jordebok och då tillsammans med Röan, Boafall och Alltidhult. Det gäller en eller ett par personer per by, och den speciella ingressen härför lyder oftast: ”Noch Ehre Effter:ne Bönnder i Giemsöe Sogenn”. Till slut är att märka att Jämshög och Biskopsmåla redovisas separat en gång per jordebok med den speciella underrubriken: ”Jordebogh offuer Elleholmbs godts” eller liknande lydelse.

I spalten för TILLÄGG i datalistorna redovisas dessa personer och byar med orden ”Efterskrevne” resp ”Elleholm”. Beteckningen ”(Elleholm)” anger, att namnet Elleholm inte tycks förekomma vid två tillfällen, fastän de angivna byarna ändå redovisas särskilt.

Sorteringarna av datalistorna bygger på ortsnamn i modern stavning, men originalstavningen är även den medtagen, såvitt vi kunnat tolka den. Personnamn är stavade enligt originalet, även där så vitt vi kunnat tolka detta. Ibland tycker vi ett personnamn vara uppenbart felaktigt, men vi har skrivit bokstavstroget så som vi tolkat det. På vissa ställen förekommer enbart förnamn på en person, och då kan man av föregående resp efterföljande jordebok räkna ut, vad efternamnet bör ha varit. Det förekommer också uttryck som ”Sönne N”, där bokstaven N är originalets skrift och inte vårt uttryck för NN = Nomen Nescio.

Nedanstående ingresser av större värde har vi funnit till eller inom de olika jordeböckerna. Årtalen är av oss fetstilsmarkerade för att underlätta tidsorienteringen.

OBS! Philippi och Jacobi dag är samma som första maj.

Källa: Almanacka för 500 år, av K.-G. Segland.

•Jordebaagh till Solffiusborrids slott och Elleholmb beregnit fra Philippi och Jacobi dag anno

1615 och till Aars dagen igenn Anno 1616.

•Jordbogh paa Kongl May: Bönder udi Giemsö Sogen boendis, Angick Philippi Jacobj daug anno 1618.

•Jordboeg paa Kong: Maysd Bönnder Udhi Giemsöö Sougenn som her tiedaugs:a Haffuer leggidts under Christian Stadhs Leehnn Anngick (utgående från) Phillippi Jacobii daug Anno 1618 Och til Aarsdaugen Anno 1619.

•Jordbog till Sölffuidsborig Slott Fraa Philipi Jacobj daug Anno 1620 och till Samme Aarsdaug igienn Anno 1621.

•Jordebog paa Konng Maytts Bönnder udj Giembsöe Sogen Boendiss 1621.

•Jordbough thill Söllfuidtsborrig Slott Beregnedt fraa Philippi Jacobi daugh Anno 1621 och till Aarsdagug igienn 1622.

•Jorddebogh Thill Söllffuidsborrigs Slott Beregned fraa Phillippi Jacobj daugh 1622 Och till Aarsdagenn igienn Anno 1623.

•Jordbog till Söllffuidsborgh Slott fraa Anno 1623 och 1624.

•Jordeboug Till Sollfuidtsburg Slott Beregnidt fraa Philippi Jacobj daug Anno 1629 Och Thil Aarsdagen Jgienn Anno 1630.

•Jordboug till Solffuidtsborrig Slodth Berignnedt fra Philipi Jacobi daug Anno 1631 och till Aarsdagenn igien Anno 1632.

•Jordeboug paa Kongl May: Bönder Udii Willandts herridt och Boendis Udi Giembsöe Sougen (1631 – 1632).

•Sollffuidtsborg Sllodts Jordebogh Beregnitt Fra phillipi Jacobi daugh Anno 1633 och Thill Samme Aarsdaug igienn Anno 1634.

•Solffuitsborg Slodts Jordebog Beregnitt fra Philippi Jacobj Anno 1642 och till Aarsdagen igen Anno 1646.

•1651 – Jorbogenn thill Sollvidsborgs Sl

Lämna en kommentar