Den 29 augusti 2025 publicerade jag ett inlägg om ett skepp som gick på grund utanför Blekinge. Det var Gustav Vasa som skickat skeppet från Stockholm till Lybeck. Platsen var Avaskär och det står vilket grund det var så det blir nog inte så svårt att hitta tänkte vi.

Veckan före jul var jag återigen nere i Köpenhamn på rigsarkivet och ett av de mer oväntade fynden liggandes i Danske Kancelli var ett svarsbrev från borgmästaren i Avaskär från mars 1559. Fler intressanta brev om andra platser hittades men det kommer senare.

Om vi tar det från början så finns den svenska versionen på vad som hände. Nedan är den mest utförliga av dem.

Förslag till skrifvelse, ställd i utvald konung Eriks namn, till hertig Frederik af Danmark.

Vår kärlige helszenn, medh hvad mere kärth och gott udi vår förmögenhett vare kann, E. K. tilförende med Gud alzmectig etc. Stormechtig högborne furste, käre her frende, vij vele Eders K. icke haffve förholleth, ath thänn stormechtigeste högborne furste och herre, her Gustaff, Sverigis, Göthis och Vendis etc. konung, vår elskelige käre her fader, förskickede för någenn tijd sedenn utöffver till thänn tyske side någre sine tiänere, vid nampnn Mortenn Norman och Påffvell Turoll, effter någre Hans Kong:e Ma:ttz egne nödtorffter, hvilcke nu udi heemreszenn utaff stor olycke råkede komme på ett grund uthenn för Affveskär, Tijmen benempdh, medh thätt skep the våre opå och sig till Calmerne achtet! hade etc. Och när samme skep thär stötte, bleff thätt strax för fylth, så a,th enn parth aff folckett, sorn thär opå våre, komme udi enn litenn båth, thär rned the sig rädde vilde, menn the andre stige up i tugenn påå mastenn, ropendes hiälp och undsätning. Och endoch thär komme veil monge uth ifrå Affveskär både med båter och skuter, så vilde doch ingenn komme them till undsetning, uthenn riffve och slite thätt godz och kister, som flöth utaff vrakett, förde thätt i landh och sig emellen partede och bytte, som the siälffve vilde, item sloge uth botnerne på vijnfatenn och ölett och thär utöffver lothe them jemmerligenn komme om halszenn och fördrunckne, som satte i tugett och tacklett, och them inthätt hiälpe vilde, hvilcke the och veil hade kunneth komme till ath rädde, um thär elijest hos them någenn godh vilije varith och funnes thänn barmhertighett, som hos törcker och judar i sådanne fall veil vare pläger etc. Så komme thär och någre bönder uth aff Söderåker och vilde hiälpe forme folck och theris godz, menn the Affveskärs boer vilde thätt icke heller tilstädije, uthenn med hug och slag driffve them thär ifrå, och endoch hög:te vår-käre her faders tiänere sampt någre våre egne drabanter, som thär opå våre och med stor nödh undsluppe medh thänn litzle båth, som för:vit står, begärede sedenn aff fougtenn i Affveskär, ath the motte bekomme thänn deel igän, som thär bärgett bleff, latendes see theris breff och pasbord, som the med sig hade, menn thätt kunde inthett hiälpe, uthenn vorde med slemme och otilbörlige ordh aff förme fougte och the andre Affveskärs inbyggere affvijste, skälte för förrädere och förkastede them med spått och håenn, ath the hade sönder bruttid theris grundh etc. Udi like motte foge vij E. K. till ath vette, ath sådanne clagemåll komme offte och nogsampt elijest högbe:te vår käre her fader och osz före aff Hans K. M:tz undersåter, som aff oväder och olycke råke strande, anthenn under Schaffvenn i Jutlandh, thenn .norske side eller och annerstedz under Danmarck och inthett måge bekomme män aff thätt ffodz eller äger, som strande och bärgende [sic] varde, uthenn motte utöffver theris lidne skade theslikis höre onde och försmädelige ord aff them, som the alth gott försåge sigtill och med rhätte skulle haffve ath förmode aff, som och elijest i thäsze näst förlidne tijder thätte rike och thäs undersåter mykin annen förtreett och smälech skett ähr etc. Så kunne vij icke täncke, ath slike förhandlinger schole någett vare tiänlige till ett gott naborskap och venskap, uthenn man pläger heller sig så förholle emoth ovänner och aff sagde fiender, thätt vij osz icke till thätt minste kunde haffve i så motte till ath försee och förmode, att sådant E. K. vilije vare schall. Thärföre vele vij E. K. thätt haffve tilkänne giffvith, kärligenn begärendes, ath E. K. vilde här udinnen udi the länn och landzender, som E. K. haffver före ath stå, ett bettre inseende förskaffe, och ath thätt godz och äger, som i forme Affveskär kan bärgett vare, högbe:te Kong:e Ma:tt till Sverige, vår elskelige käre her fader tilkommendis, och thätt, som våre undersåter och tiänere tillyder, rnotte för enn skälig berge lön aff förme Affveskärs inbyggere varde igän leffrereth och icke så otilbörligenn bliffve borttagett och rappett, like som thätt hade varith med någenn ogärning eller mishandell förbrutid och till sköfflingz giffviih etc. Thätt vele vij udi like motte och så mykith osz ved[er]bör gärne göre och elijesth bevijsze E. K. all naborlig vilije och tiäniste udi hvadh motte, som thätt osz står till görendes. Befalendes E. K. här med thänn alzmectigeste Gud altijd etc. Datum Vesterårs [sic] 31 decembris anno etc. 58. Källa: Handlingar rörande Sveriges historia – Konung Gustaf den Förstes Registratur 1558, Volym 28

Brevet från hertig Fredrik till Ebbe Ulfeldt lyder enligt detta

Til Ebbe Ulfeld. Kongen har faaet Skrivelse fra Hr. Erich, udvalgt Konge i Suerig, at dennes Fader har sendt et Skib med nogle af sine Tjenere under den tydske Side, og at dette Skib skal vare strandet udenfor Auskier, hvor Indbyggerne have handlet meget ubarmhjartig mod de strandede, idet de ikke blot have slaaet Bunden ud paa Vin- og Ølfadene og delt alt det bjergede Gods imellem sig, men endogsaa have ladet Folkene drukne, skjont de godt kunde have reddet dem. Ebbe Ulfeld skal lade Sagen undersoge, da det forundrer Kongen meget, hvis det er sandt. Han skal befale Indbyggerne i Auskier at lade Hertug Erichs eller hans Faders fuldmagtige faa all det bjergede Gods for en rimelig Bjergelon. Källa: Kancelliets Brevbøger vedrørende Danmarks indre Forhold, sid 252

När det gäller läget på vraket så måste nu detta korrigeras. Det svårlästa brevet från borgmästaren i Avaskär den 23 mars 1559 lyder bl.a.

adt ett skip aff Suerrige, som bleff her wden ffor ausker paa en grund kald thómme grundtt, liigend en wge syórs wden ffaar Ausker : or Bleff samme skib sancti martihini epifropi dag epter … flött paa forne grundtt , or dreff siden en j [1/2] wge syórs, naer ffraa grundett : er wij ffornomme adtt paa till gich mett samme skip, droge nogre worre medtBorgere der heden : daa hengde somme aff skipffolchett ÿ tachelen, or some worre bortt wragne, Tÿ skibett war alttved sijden : Meden saa mange som stode till adt beredde o wij beredde the, fórend wij till land, or beuiste wij altt ydmÿglhze y mange maade : Or hues gotz som lóst flódtt om skippett : the biergede the dett meste der the kunde Och haffuer ffaaett same gotz iigen ffor en skelliing biergelón : Meden hues the andett der offuer, haffuer oes wiidere Beklagett ffattiige vndesatte ffor Eders Naad hógmegtiighz

Detta gör att platsen där vraket ligger blir svårare att ringa in. Utöver att skeppet lossnade och flöt en halv vecka ut i havet så får vi här bekräftat att det fanns last som följde med ner i djupet.

Under våren kommer försök att hitta det att göras. Nedan ses brevet från Avaskär.